Bara jag tycker synd om mig själv..

... på rätt sätt.

Ibland önskar jag att man kunde plocka ur ens hjärta, slippa känslor ett tag.
Precis som den elaka drottningen i Once Upon a Time.
Att slippa bry sig, vara egoistisk och bara köra sin grej.

Förra veckan har varit ett känslo-KAOS!
Både arbets- och privatrelaterat.
Är helt slut, + att vakna upp till en snöstorm kanske inte var den bästa starten på denna vecka.
Som tur är har jag vänner som har lyssnat, lyssnat, lyssnat och åter lyssnat tills orden tagit slut.

Efter mycket läsning om personlig utveckling genom åren, har jag skaffat mig verktyg att kunna hantera offerkoftan. Som så gärna glider på ganska lätt.
Att dränka sig i självömkan kan kännas helt rätt - det svåra är att göra det på rätt sätt.
Oftast märker man inte hur mycket energi det tar ifrån en, att tycka synd om sig själv.

Om jag nu skulle skriva vad mitt kaos handlar om, skulle vissa tycka att det är "lyxproblem".
"Det finns människor som har det värre." - Innebär det att jag inte har någon rätt att må dåligt?
Att mina känslor är bara skräp?
Alla människor har sina egna problem. Oavsett om de är stora eller små, kan man inte styra sina känslor.
Man kan lära sig hantera dem och då behöver man bearbeta vad som händer/skett.
Hitta ett verktyg som fungerar.
Äkta vänner lyssnar. Även om det kan tyckas för dem att det är en skit grej, så finns dem där.

Efter denna dag hoppas jag att jag fått ett besked (arbetsrelaterat).
Så att jag kan lämna detta bakom mig, alternativet påbörja ett nytt kapitel i mitt liv! :)
Hur som helst, allt kommer ordna sig, även det privatrelaterade.
Bara jag tycker synd om mig själv på rätt.

XOXO